Svarttusch

Jag måste köpa en sele. Jag fick ju en åkpåse av min syster, den är det inte meningen att man ska ha någon sele i. Många har ju hål i ryggpartiet för det men inte den här. Det gör att Charlie glider ned lite. Men jag vill inte heller dra igenom vagnens sele även om man kunde för då skulle man inte kunna ta ur den lätt och det måste vi kunna eftersom vi har vagnen i bilen och då blir åkpåsen kall om den sitter kvar. Då fick jag tipset om att det finns löstagbara selar att köpa. Tänkte tyst för mig själv att det funkar ju inte att köpa det nu när vi har dåligt ställt. Då kom jag på att Charlie fick ju ett presentkort på Babyproffsen av iida, Jesper, Thindra och Alvin. Så idag ska vi köpa en sån och kolla på en skötbädd eftersom vi idag även får tvättmaskinen (den vi fick av pappa har gått sönder) och den är inte toppmatad utan frontmatad, därför kommer vi ha två skötbord, ett i sovrummet för morgonblöjan och ett i badrummet för alla andra blöjor. Så då behöver vi en till skötbädd och jag är inte helt nöjd med den vi köpte på IKEA så jag vill ha en annan i badrummet eftersom vi kommer byta 90% av alla blöjor där.

Kommer bli skitbra för då kan vi börja använda torra tvättlappar som man blöter, bättre för miljön, Charlies hud och plånboken :-) Får köpa lite babyolja bara för det kan behövas om det är jobbigt bajs. Nej nu ska jag gosa med min plutt :)

i nio månader bar jag dig i min kropp,
mina rörelser vaggade dig till sömns.
du är hälften mig, och utan dig känner jag mig halv.
jag saknar dig när du sover bara några meter bort,
jag saknar dig när du sitter två meter bort.
Alltid vill jag ha dig i min famn,
ge dig pussar och kramar. Älska dig.
Och jag tror du älskar mig.
Du ler när jag pussar dig, somnar på mig,
slutar skrika när jag tar upp dig.

Alltid kommer jag vara klippan du kan luta dig mot,
hur mycket det än stormar kommer jag aldrig rasa,
jag kommer alltid ha två öron att lyssna med.
Jag kommer alltid vara din mamma,
komma med råd du inte vill lyssna på,
skämma ut dig inför kompisar utan att veta det.
Men en sak lovar jag dig, allt gör jag av kärlek.

Tänk vad bra egentligen att vara bebis. Så länge man har tummen/tutten, snutten och mamma/pappa hyffsat i närheten kan man somna när som helst vart som helst. Sitter man dessutom i bilen behöver man inget av dom. Nu när jag sitter här med sömnsvårigheter funderar jag fan på om jag ska sova med pläden som ligger i vardagsrummet ;-) Nu iofs tror jag Charlie förstår att något stort är på gång för nu är han lite svårare att få att sova, trots att han är supertrött. Slutade med att jag fick lägga honom i mitten av dubbelsängen och sen lägga mig bredvid. Då gick det bra. Minns fortfarande när han var typ en månad och för att han skulle sova under dagen var jag tvungen att ligga bredvid honom tills han somnat. Var ju iofs mysigt, men jobbigt om man blev kissnödig mitt i. Han vill inte riktigt sova bredvid mig eller i min famn längre, men han sover gärna i Peters. Vet inte om han känner av från mig att jag inte är lika avslappnad som Peter, kan ju vara så. Dom känner ju av så mycket dom små liven.

Tycker dock det är skönt att han inte längre behöver oss för att somna. Från att han föddes till att vi började introducera spjälsängen kunde han inte lägga sig utan oss. Det gjorde ju iofs att man kom i säng i tid, men iaf. Nu visar han allt mellan 18:30-20:00 att han vill sova och då är det bara att lägga honom i sängen med snutten.

Nu väntar jag på Peter, sen ska vi åka till tommy och sen därifrån börjar färden mot Stockholmo!

Minns ännu dagen jag fick reda på att du fanns i min mage, minns när jag nervöst berättade för din pappa. Det fanns aldrig något tvekan, redan från början visste vi att du skulle födas och vi skulle älska din vilkorslöst. Jag minns ultraljudet, satt som på nålar innan. Och när jag gick på toaletten efteråt kom jag ut till din pappa som inte kunde slita ögonen från kortet vi fick av dig. Vi visste då att vi skulle älska dig för alltid och det var mer verkligt. Du fanns verkligen, du var vår.

Alla gånger vi var till barnmorskan och fick höra på hjärtljuden satt din pappa och lyssnade noga, din pappa försökte alltid känna dina sparkar. Synd att du inte kommer minnas den tiden du spenderade i magen, för redan där var du enormt älskad.

Förlossningen kändes som en lång pina för jag ville att du skulle komma UT! Du hade redan varit i magen en vecka för länge, varje timme extra var olidlig. Sekundrarna det tog för barnmorskorna att torka av dig kändes som timmar, äntligen kom du upp på min mage och vi var äntligen en familj. Medan du låg där och skrek grät jag och din pappa glädjetårar. Jag hade berättat för din pappa att det oftast är pappan som sätter på den första blöjan och dom första kläderna och han kunde inte bärga sig. Flera gånger frågade han: "När ska jag klä på honom?".

Minns första natten med dig brevid mig, jag visste inte då att man inte skulle ha spädbarn en bit ifrån sig för att värmen inte var bra så du låg tätt in till mig. Sen när du vaknade klockan sju på morgonen, som förövrigt var andra gången du vaknade, inte dåligt för att vara nyfödd, var jag full av energi. Tänk att äntligen få spendera en hel dag som mamma. 

Den tiden kommer aldrig tillbaka, nu vill du inte ligga tätt längre, du vill ligga i din spjälsäng. Men jag vet att varje dag med dig i mitt liv kommer vara en bra dag. Kanske kommer vi bråka ibland, kanske kommer du kasta ur dig i ett bråk att du hatar mig, men vad som än händer så är du det bästa jag gjort. 

Varje dag sen ett år tillbaka har jag älskat dig och varje dag i mitt fortsatta liv kommer jag älska dig. Glöm aldrig det.  

Imorgon blir min "lilla" bebis 3 månader. För precis tre månader sedan fick jag första känningen. Minns fortfarande hur Peter var jätte förväntansfull men jag orkade inte med honom så jag tvingade ut honom till vardagsrummet för att spela xbox. Läste i en bok jag lånade av Giia (som jag fortfarande inte lämnat tillbaka!) att kvinnan ofta går in i sig själv och mannen kan då känna sig utanför. Tror verkligen det blev så i vårat fall. Jag låg i sovrummet och hade mina kraftiga förvärkar och helt plötsligt börjar jag packa in det sista i BB-väskan. När jag väl sa till Peter att det var dags att åka kom han på att han ville ha en smörgås först :-P Guuud vad sur jag var, men hade jag sagt något tidigare hade han kanske redan ätit sin smörgås så jag får skylla mig själv.

Hur gick tre månader så fort? Och hur tog det så lång tid? På ett sätt så känns det som det var igår jag frågade barnmorskan med stora ögon: "Betyder det att det blir bebis idag?" samtidigt som det känns som jag alltid varit mamma, jag minns inte hur livet såg ut innan Charlie. Och nu skulle jag verkligen inte vilja gå tillbaka. Det är något speciellt att få ett leende av honom när man pratar med honom. Kärleken till ett barn är vilkorslös, Charlie behöver inte göra något överhuvudtaget för att jag ska älska honom förutom att finnas. Samtidigt så känns det som det är likadant åt andra hållet. Så länge jag ger Charlie mat, kläder, blöjor och trygghet så älskar han mig på det sättet nu barn i hans ålder älskar någon. Om 15 år kommer han säga att jag är jättedum för att han inte får världens bästa moppe, men nu idag är han så lätt att glädja.

Ibland känner man sig dum för att man inte förstår vad han vill, man kanske byter blöjan när han egentligen vill ha mat (iofs är en ren blöja heller inte dumt) osv, men ändå måste man som mamma alltid tänka att man är den bästa mamman ens barn kan ha. Jag är den bästa mamman för Charlie, Giia den bästa för Thor, iida den bästa för Alvin osv.

Förlåt att jag spammar men glömde bort att uppdatera om morgonen. Går upp och ska byta på Charlie. Eftersom pyjamasen skulle av så fick han näcka ett tag. Men med tanke på att vi har skötbordet i sovrummet lägger jag en liten handduk på snoppen ifall han skulle kissa. Därför upptäcker inte jag att han håller på och bajsar. Och samtidigt som jag står och funderar på hur fan jag löser allt kissar han... Som tur är kommer Peter upp från bilen (han gjorde iordning för att åka till tippen) och hjälper mig i mitt hjärnstillestånd och går och tappar upp vatten åt Charlie så han får bada. Det behövdes eftersom han typ badade i bajs och kiss.

Ja nog har Charlie en personlighet. Skriker han så är han trött eller så är det bajs på väg. Dessutom vägrar han att ligga på mage hemma, men på babymassagen eller babycaféet så går det skitbra. Enda sättet han tränar nacken på hemma är han ligger mage mot mage med mig eller Peter. Men idag på babycaféet så gick det bra. Bokade även tid för fotografering. Julklappstips kanske? Någon som vill ha ett foto i julklapp, skrik till!

Det var jättekul på babycaféet. Kul att träffa andra mammor :-D Dock var ju Peter enda pappan så han kanske kände sig lite utanför, men han fick ju dricka kaffe i alla fall :-D

Charlie somna igår klockan 21, om det inte till och med var lite tidigare. När vaknade han då? Jo klockan 10 i morse. Den tackar vi för :-D Han har dessutom blivit mer stabil i nacken, men han blir så förbannad av att träna så det blir jobbigt att få honom helt stabil. Däremot tycker han om att träna om han ligger mage mot mage med mig eller Peter. Man får vara nöjd med det lilla helt enkelt. Han tycker dessutom om att vara nakenfis. Tog av honom kläderna för han skulle byta från pyjamas till vanliga kläder. Då blev han jätteglad och sparkade och hade sig. Då tyckte jag det var läge för honom att han fick ligga utan blöja. Det ÄLSKADE han verkligen. Får nog göra så oftare.

Nu ligger han och sover igen...

Nu har journalen från förlossningen kommit. Blev ju inte så överväldigad eftersom jag tycker mycket fattas. Det står t.ex med när jag började andas lustgas, men sen finns inte en enda anteckning om när jag slutade eller att jag ens har slutat (förutom på första sidan av förlossningsjournalen där det står att jag födde helt utan smärtlindring). Men apgar har jag varit intresserad av och nu ser jag att han hade 9-10-10 (9 efter en minut och sen 10 efter 5&10 min). Det är alltså högsta poäng för det är 5 olika saker dom får poäng för (2 per grejj) och alla nyfödda från 1 poängavdrag för hudfärg om jag fattat rätt.

Dessutom tror jag det är fel tid som står när det står att jag är öppen 2cm, för enligt journalen skulle det i så fall ha dröjt 2½ timme från att dom kopplade från det ena CTG och godkände det andra. Och det stämmer inte. Tror dom skrev tiden vi kom in, men sen dröjde det lååång tid innan dom kollade. Men men, det är väl så, dom har ju inte tid att sitta och skriva journaler hela tiden, då skulle dom inte hinna med att träffa patienter ju ^^

Skulle viljat veta vad droppet stannade på egentligen :-P 10:30 satte dom droppet och började med 20 ml/h, men mellan varje krystvärk höjde dom, skulle varit kul att veta vad det stannade på :-P

Det står till och med i jornalen min klagovisa jag drog för barnmorskan :-P Eller ja inte riktigt, men det står att jag ger uttryck för att jag inte kommer klara det och att hon då försökte motivera mig. Det är ju det som är lite konstigt egentligen. Värkarna som jag hade hemma under natten och innan dom kollade andra gången var fördjävliga för jag avskydde att inte så mycket som jag önskat hade hänt. Men när jag fick reda på att jag var öppen 10 och att jag skulle föda under dagen då gick det ganska bra ändå just eftersom jag såg ljuset i tunneln. Men sen blev dom ju självklart jobbiga igen, eller ja det var dom hela tiden, men jag kände att det var helt plötsligt värt det för jag kom någonstans.

Sen hade jag krystkänsla i nästan 1 timme utan att få krysta, det är jobbigt det med. Men när jag fick börja krysta aktivt så märkte man inte av smärtan på samma sätt för man fick göra något. Och den smärtan man hade då försvann i samma ögonblick som Charlie var ute. Det var nog det mäktigaste, att smärtan bara försvinner på två sekunder, samtidigt som man hör sitt barn skrika och bara väntar på att dom ska torka av honom fort som tusan (vilket dom säker gjorde, men det kändes som flera minuter för mig). Minns fortfarande hur stort det kändes när jag såg honom och sen kollade upp på Peter och såg Peters glädjetårar.

Nej nu ska jag sluta tjata om förlossningen, jag kommer ju förlora dom få läsarna jag har på det här ;-)

Eftersom man har många av dom föredetta kurskamraterna på facebook så läser man mycket om skolstarten... Jag tycker inte att det är jobbigt att vara hemma eller att missa ett år av skolan, eller ja, snarare, skjuta upp examen ett år, utan det jobbiga är att inte gå i samma klass/kurs som alla jag lärde känna förra året. För den klassen vi var under första kursen är nog typ samma klass som vi skulle vara i år och den klassen var fantastisk. Men nu är det ju som så att jag har ett litet underbarn som jag ska spendera ett helt år med, nästan varje minut. Det känns faktiskt bättre än vilken klass som helst. Jag behöver bara se lite på Charlie så fylls mitt hjärta av kärlek. Och det finns inget finare än när han ligger i spjälsängen och jag går in och pratar med honom för att han har vaknat. Så fort han hör min röst så vet han att jag ska ta upp honom och då kommer världens leende. Finns inget finare leende (även om leendet ibland är så stort att man inte ser att han ler :P). Fick förvrigt kort på ett leende igår, får se när den bilden dyker upp på bloggen. La Charlie på lekmattan och tog en massa kort :-D Dock vet han ju inte att man ska vara still när man tar kort så på vissa är det en suddig hand osv, men jag tycker nog mest det är charmigt. Visar att han tycker om att röra sig :-D

Vad jag i alla fall ville få ut av det här var att om jag hade en magisk trollstav så skulle jag fixa så jag kunde vara hemma med Charlie i ett år sen efter det så skulle vi alla från förra klassen börja samtidigt igen :-D

Nej promenaden blev inte så lång, hur jag än gick fick vagnen massa sol i sig, så vida jag inte drog den bakom min och det är lite tråkigt att inte se Charlie.

Nu vaknar han nog snart, han somnade efter att han åt efter promenaden.

Charlie la av världens kaskadspya förut, för en gångs skull spydde han ner mig mer än sig själv. Visste inte riktig om jag skulle skratta eller gråta. Jag valde det första. Var kanske lite elakt, men det var nog mest förändringen man skrattade åt. Charlie är ju den första som fått spytt på mig, hade någon annan gjort det hade man ju skällt ut dom efter noter, men med spädbarn så tar man det bara. Det var väl det som var lite roligt.

Som tur var så var Peter hemma så medan jag duschade så badade Peter Charlie. Men nu har han åkt igen.

Ja Charlie är lite trött, men han vill bara sova max 30 minuter sen upp en liten stund för att hålla på och somna igen. Nu ligger han i sängen för 3:e gången. Får se om han kan somna nu.

Ska nog gå och sätta på kaffe nu som jag ändå aldrig kommer få dricka upp. Vad förväntade jag mig egentligen? När Charlie var nyfödd fick jag och Peter äta frukost omlott. Först åt han medan jag höll Charlie, sen tog han Charlie så jag fick äta frukost :-P Oftast med maken brukade vi pricka in när han sov. Om inte annat fick den ena ta honom och den andra äta upp för att sen ta honom. Nu fungerar ju babysittern den korta tiden som maten är än så länge. Nej kaffe var det.

Idag fick vi första leendet och Charlie var väldigt diplomatiskt. Han log inte mot mig och inte mot Peter, eller jo sen. Började med att han log för att han nös (antingen killade det i näsan eller så satt nysen långt inne) och sen efteråt log han flera leenden mot både mig och Peter. Så mysigt.

Vaknade 03:30 av ett gallskrik. Ja det var en kall och nedspydd bebis det. Som vägrade komma till ro innan fem, då Peter skulle upp. Just då valde han att somna om. Jag hade då fått lagt honom på min sida så vi låg väldigt tätt eftersom hans del av sängen var ju som sagt blöt. så jag la mig på Peters sida och fick en timmes sömn innan Charlie tycker att han behöver mer mat (kankse inte konstigt med tanke på att han kaskadkräktes en eller två gånger). Nu väntar jag på att han ska kunna komma till ro och somna om, och det går ju inte medan jag sover utan jag måste vara vaken när han kommer till ro... Så jag gör som många småbarns föräldrar, väntar på att han ska sova så jag får sova...

Nu har jag och Charlie varit till Nordea för att få in min föräldrapenning på kontot och sen var vi till ICA och handlade lite. Tänkte först att jag skulle ta typ en promenad till Lillängshamnen först bara för att bränna lite kalorier, men struntade i det eftersom då skulle jag vara tvungen att vänta på att Charlie skulle vakna så jag kunde ge honom mat så han inte blev hungrig halvvägs. OCh tur var väl det för det är ett träningspass bara att få upp och ned vagnen :-P Nu ligger han i liften och sover :-P Tror han håller på och växer en massa nu för han sover, äter och bajsar. Sen har han inte varit intresserad av napp tidigare men nu är den ett måste att ha med för ibland fungerar inget annat. Tror han fått ett ökat sugbehov för att han vill säga till brösten att nästa mål vill jag ska vara större (alltså han får mat tills han ratar flaskan, tro inte att jag svälter honom :-P). Giia sa också att dom får ökat sugbehov av att äta från flaska för det går fortare, men han har ju inte haft sugbehov på flera veckor trots flaska så det kanske är en blandning mellan att ha ökat behov pga flaska och att han snart kommer behöva mer mat. Kan ju även vara att han äter med längre intervaller än tidigare. Jaja, så länge han är nöjd så :-D

Var till Billy och Giia igår, efter att Billy åkt iväg och fiskat åt jag, Peter och Giia på Burger King. Ungarna fick nöja sig med ersättning, fast Thor hade ju en portion gröt som väntade på honom när han kom hem så jag tror dom var nöjda :-) Får se idag om det blir att åka till Säffle för att hälsa på Peters farbror. Vore roligt.

Det finns säkert 300 saker till jag vill skriva, men har glömt bort dom nu :-P

Ja nu är jag en stolt mamma. Vid fyra veckors ålder ska man börja ge barnen d-droppar (förut var det AD-droppar men det var tydligen inte så bra med a-vitamin eller så hade dom tillräckligt ändå). Dom flesta barn hatar dessa droppar och vill gärna spotta ut dom. Charlie verkar tänka: "Ja det här var inte så gott men litar på mamma och tar dom i alla fall". Är då noga med att ge dom innan han ska ha mat (eller snarare efter att han har ätit halva flaskan så han inte är panikhungrig) så han får svälja ned den äckliga smaken med mat samt att jag berättar för honom hur duktig han är. Han kanske inte förstår vad jag säger men han vet att det är ett snällt tonläge och sen kanske han uppskattar att få prata lite med mamma :-D

Var bara tvungen att skryta lite. Nu vaknar han och vill ha mat :-P Hej då.

För att göra ett litet gladare inlägg. Det ligger en snarkande bebis i en babysitter här i vardagsrummet. Innan han lades i babysittern med napp i munnen dög inget, inte mat, inte mamma, inte pappa, inget alls. Kan berätta att det gör inget att den kostade 189 kr på COOP (vilket förövrigt är vääääldigt billigt. Enda som är typ lika billig om jag förstått det rätt är Jysks disney babysitter och den klagar alla på. Den här ser ju ut som en billighetsvariant av babybjörn liksom). Lägger in en bild på det sovande underverket tänkte jag :-D

Fick för mig att Charlie var väldigt lös i magen förut, men kom sen fram till att det blir en annan konsistens på bajset när det hamnar på skötbädden än när det hamnar i en blöja som suger upp all fukt. Så nu har vi lärt oss att byta när han bajsat klart :-P Annars har vi haft en bra dag, Charlie är som annars väldigt närhets krävande, men det är ju bara mysigt att sitta och gosa lite :-D Om några år vill han inte ens minnas att han gosat med mamma ;-)

Sen var Erica här med en jättesöt body till plutten :-) Kul att träffa henne igen, var ett tag sedan sist.

Nu tar ni och hittar en likhet till mig! alla säger att han ser ut som Peter, men någon likhet med mig borde det väl finnas?