Till min prins
Minns ännu dagen jag fick reda på att du fanns i min mage, minns när jag nervöst berättade för din pappa. Det fanns aldrig något tvekan, redan från början visste vi att du skulle födas och vi skulle älska din vilkorslöst. Jag minns ultraljudet, satt som på nålar innan. Och när jag gick på toaletten efteråt kom jag ut till din pappa som inte kunde slita ögonen från kortet vi fick av dig. Vi visste då att vi skulle älska dig för alltid och det var mer verkligt. Du fanns verkligen, du var vår.
Alla gånger vi var till barnmorskan och fick höra på hjärtljuden satt din pappa och lyssnade noga, din pappa försökte alltid känna dina sparkar. Synd att du inte kommer minnas den tiden du spenderade i magen, för redan där var du enormt älskad.
Förlossningen kändes som en lång pina för jag ville att du skulle komma UT! Du hade redan varit i magen en vecka för länge, varje timme extra var olidlig. Sekundrarna det tog för barnmorskorna att torka av dig kändes som timmar, äntligen kom du upp på min mage och vi var äntligen en familj. Medan du låg där och skrek grät jag och din pappa glädjetårar. Jag hade berättat för din pappa att det oftast är pappan som sätter på den första blöjan och dom första kläderna och han kunde inte bärga sig. Flera gånger frågade han: "När ska jag klä på honom?".
Minns första natten med dig brevid mig, jag visste inte då att man inte skulle ha spädbarn en bit ifrån sig för att värmen inte var bra så du låg tätt in till mig. Sen när du vaknade klockan sju på morgonen, som förövrigt var andra gången du vaknade, inte dåligt för att vara nyfödd, var jag full av energi. Tänk att äntligen få spendera en hel dag som mamma.
Den tiden kommer aldrig tillbaka, nu vill du inte ligga tätt längre, du vill ligga i din spjälsäng. Men jag vet att varje dag med dig i mitt liv kommer vara en bra dag. Kanske kommer vi bråka ibland, kanske kommer du kasta ur dig i ett bråk att du hatar mig, men vad som än händer så är du det bästa jag gjort.
Varje dag sen ett år tillbaka har jag älskat dig och varje dag i mitt fortsatta liv kommer jag älska dig. Glöm aldrig det.
Alla gånger vi var till barnmorskan och fick höra på hjärtljuden satt din pappa och lyssnade noga, din pappa försökte alltid känna dina sparkar. Synd att du inte kommer minnas den tiden du spenderade i magen, för redan där var du enormt älskad.
Förlossningen kändes som en lång pina för jag ville att du skulle komma UT! Du hade redan varit i magen en vecka för länge, varje timme extra var olidlig. Sekundrarna det tog för barnmorskorna att torka av dig kändes som timmar, äntligen kom du upp på min mage och vi var äntligen en familj. Medan du låg där och skrek grät jag och din pappa glädjetårar. Jag hade berättat för din pappa att det oftast är pappan som sätter på den första blöjan och dom första kläderna och han kunde inte bärga sig. Flera gånger frågade han: "När ska jag klä på honom?".
Minns första natten med dig brevid mig, jag visste inte då att man inte skulle ha spädbarn en bit ifrån sig för att värmen inte var bra så du låg tätt in till mig. Sen när du vaknade klockan sju på morgonen, som förövrigt var andra gången du vaknade, inte dåligt för att vara nyfödd, var jag full av energi. Tänk att äntligen få spendera en hel dag som mamma.
Den tiden kommer aldrig tillbaka, nu vill du inte ligga tätt längre, du vill ligga i din spjälsäng. Men jag vet att varje dag med dig i mitt liv kommer vara en bra dag. Kanske kommer vi bråka ibland, kanske kommer du kasta ur dig i ett bråk att du hatar mig, men vad som än händer så är du det bästa jag gjort.
Varje dag sen ett år tillbaka har jag älskat dig och varje dag i mitt fortsatta liv kommer jag älska dig. Glöm aldrig det.
Kommentarer
Trackback
