Vilken natt...

Vaknade 03:30 av ett gallskrik. Ja det var en kall och nedspydd bebis det. Som vägrade komma till ro innan fem, då Peter skulle upp. Just då valde han att somna om. Jag hade då fått lagt honom på min sida så vi låg väldigt tätt eftersom hans del av sängen var ju som sagt blöt. så jag la mig på Peters sida och fick en timmes sömn innan Charlie tycker att han behöver mer mat (kankse inte konstigt med tanke på att han kaskadkräktes en eller två gånger). Nu väntar jag på att han ska kunna komma till ro och somna om, och det går ju inte medan jag sover utan jag måste vara vaken när han kommer till ro... Så jag gör som många småbarns föräldrar, väntar på att han ska sova så jag får sova...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0