Vart tog tiden vägen?

Jag kan inte komma ihåg hur ett liv utan Charlie såg ut, samtidigt så känns det som det var igår jag fick upp en skrikande bebis på magen. Peter stod bredvid och grät av lycka. Jag höll den lilla bebisen som ännu inte hade fått ett namn, jag ville ge honom till Peter så han också fick hålla, men jag vågade inte för jag trodde barnmorskorna skulle tro att jag inte tyckte om mitt barn eller att jag var en oansvarig mamma. Vilka ologiska tankar som går genom huvudet när man varit vaken i över 24 timmar och dessutom fött barn.

Jag minns hur hungrig jag var. De hann knappt lämna rummet innan jag ringde på klockan. "Jag vill kissa!". Jahap... Sen hann de knappt lämna rummet innan jag ringde igen. NU vill vi ha brickan! Som om det inte vore nog äter jag en paj klockan tre också ;) Med glass till efterrätt. Vem kan egentligen tänka på mat när man precis fött barn? Tydligen jag. Peter fick nöja sig med mackor från cafeterian :P

Den dagen Charlie föddes skulle jag egentligen äta glass med min storebror så jag ringde till honom påväg hem, så han kom förbi. Han blev det första utomstående som träffade honom, Charlie var ca 6½ gammal och namnlös. Peter som hela natten och hela dagen klagat över att han var trött kunde inte sova. När det väl var dags för sängen låg Peter tätt in mot väggen, jag så långt som möjligt åt andra hållet, men en Charlie som lågg klistrad mot mig. Fortfarande namnlös. Diesel låg också i sängen och höll koll på den nya familjemedlemmen.

Det är de fina minnena jag har av den 28 juni 2009. Självklart har jag fler minnen, men de passar inte nu. Om mindre än en månad är vår lilla bebis två år gammal. Han kan säga både mamma, pappa, lampa, bil, buss och blomma för att nämna några ord. Han springer fram, han klättrar på allt som går och han pussas. Han är en självständig individ som vet vad han vill. Men varje morgon vill han allt komma in och kramas med mamma och pappa ;)

Uppdatering

Jag lever, men det har varit mycket nu ett tag. Ett stort arbete skulle skrivas till skolan och det har jag gjort under veckorna. På helgen är jag med min familj och får jag liiiite tid över så scrappar jag.
Men nu är jag färdig med arbetet så jag och Charlie har "ledigt" nu i en vecka innan det är dags för seminarie. Självklart är det lite jobb med att läsa in sig på allas arbeten men så får det helt enkelt bli ;)
Nu ska jag snart börja lite smått med maten! :D

Neeeej!

Imorse sov Charlie så sött klockan åtta på morgonen, den tiden han egentligen skulle vara på förskolan. Då bestämde jag att han fick stanna hemma idag, på en mysdag med mamsen. Det gick bra, ändra fram till tio-snåret då han ramlar och slår sig i tv-bänken. Direkt märker jag att det gjorde otroligt ont, så jag springer fram. Först tror jag att det är bakhuvudet han slagit i, men sen rinner blodet från munnen. Så jag springer in med honom till badrummet för att skölja av. Tänker dock inte på spegeln så Charlie ser sig själv med massa blod rinnande nedför munnen. Då blev han ännu mer panikslagen, jag öppnar så han inte ser sig själv längre. Tvättar rent och inser att det är inte I munnen han blöder utan utanför. Han har lyckats bita sig i utsidan av läppen och fick tre fina tandmärken som det blödde ifrån. Tillslut blir han lugn och jag ringer rådgivningen. De i sin tur ringer till distriktsköterskan som säger att vi är välkomna in.
Så vi går in, Charlie och jag (okej, han åker vagn), kommer in ganska direkt. Sköterskan anser att det på sin höjd ska limmas men vet inte om man gör det så nära munnen. In kommer en läkare som säger att man inte limmar så nära munnen, speciellt inte med en tummsugande pojke :P Och det är inte värt besväret att sätta ett stygn, för Charlie skulle kunna få traumatiska upplevelser och sååå djupt var det inte. Att tejpa var heller ingen idé eftersom det skulle släppa av salivet. Så det var bara att gå hem, men lika bra att ha kollat upp det!

Charlies önskelista

Om en månad fyller Charlie år, han blir hela två år liten! :) Skulle någon vilja köpa en present till honom så intresserar han sig för:
* Bilar
* Pussel (vanliga pussel, runt 20 bitar, gärna med ram. Inga knoppussel)
* Böcker, dels de med rätt längd för godnatt-sagor och även de som han kan bläddra själv i
* Duplo, även till viss mån träklossar, men Duplo leker han mer med.
Egentligen leker han med det mesta utom dockor och gosedjur. Plastdjur är heller ingen höjdare just nu. Men han älskar pussel, han hinner inte ens säga hejdå till mig när han går in på förskolan innan han ska ha ett pussel.
Peter och jag kommer köpa honom en spingscykel så det kan ni väl låta bli är ni snälla ;)

Dumma väder

Åh det här dumma vädret får mig att tro att klockan är typ 18, men den är ju bara 14:30. Idag har vi varit till Biltema som halva Karlstads befolkning. Delar av Karlstad har (hade?) inget vatten så då köper de dunkar på Biltema för att fylla på ur tankbilarna. Been there didn't do that ;) Vi har vatten vi så vi var till biltema för att köpa en hink, men vi köpte bara stänkskärmar. Ni förstår logiken va?
Sen var vi till Arken Zoo, det var egentligen bara därför vi åkte, jag behövde kattsand och vi använder Ever Clean, den finns inte på Konsum och Ica. Men den är så bra att det är värt att åka en bit :)
Vi gick vidare till Toys'r'us och hittade ÄNTLIGEN en cykel som passar till Charlie. Det är en springcykel med bilar på. Vi har letat öööööverallt. En trehjuling blir inte bra för han vill inte trampa, så då finns det något som heter Smart trike och den verkade bra, men den är väääldigt plastig, och den som inte är plastig är på tok för dyr. Och alla springcyklar vi sett har varit för höga, men nu hittade vi som sagt en. :) Så den får han när han fyller år om ca en månad!

Dagen!

Tidigare idag åkte vi till ÖoB, köptes massa godis bland annat ;) Nej men lite smått och gott, t. ex klistermärken till Charlie :) Sen gick vi till Skoaffären där och köpte supertuffa skor till Charlie. Fejkconverse med tryck från filmen "Bilar", på insidan är självklart en dragkedja så det är nästan enklare att få på dom än andra skor han har ;)
Sen har han ju haft förtrots idag, men det är väl smällar man får ta när han snart fyller två.

Jag är inte tråkig

Jag vet att alla inte vill leva så som jag lever mitt liv. Jag vet att alla som är 22 inte vill ha barn och planera giftemål. Tro mig, jag vet att det är så. Men sitt inte mitt framför mig och förklara för mig hur tråkigt mitt liv är, eller hur ni hellre skulle dö än att leva så som jag lever. För mitt liv är långt ifrån tråkigt. Jag skrattar varje dag åt alla upptåg Charlie har för sig, jag ler fler gånger än jag kan räkna. Om ni inte är redo för det här än, det får stå för er, men jag är nöjd med mitt liv. Visst, jag är inte ute varje helg, inte ens varannan. Men det har inte direkt ändrat sig för att Charlie kom in i bilden. Första gången jag var på krogen var när jag var gravid. Jag och Giia dansade och drack fanta. Så jag har alltid varit såhär "tråkig".

Men för mig är inte lycka att bli berusad och göra dumheter. Lycka för min del behöver heller inte vara att fika med en kompis. Ja, det gör mig också lycklig (fikan alltså) och det är något jag ibland behöver, men jag har all lycka man kan tänka sig i vardagen. Jag har en son som jag måste vägleda genom livet, han ger mig mer lycka än jag någonsin haft. En karatefylla kan aldrig slå det. Det finns en liten pojke på snart två år som kallar mig för mamma, som pussar mig och som till 100% litar på att jag gör det som är bäst för honom. Det är en jäkla press jag har på mina axlar. Jag har ett uppdrag att forma en god medborgare, en bra vän och en självständig individ. Nu ska vi inte glömma att vi är två med ansvaret som vi sen deligerar ut i små doser, men ändå.

Mitt liv kretsar kring så mycket mer än tentor och studenttorsdagar. Ni kanske tycker det är tråkigt, då är det så. Jag tänker inte tvinga er att skaffa barn. Men jag har aldrig varit lyckligare och jag förstår inte hur jag klarade mig innan den 28 juni 2009. Ni gör vad ni vill med era liv, men förstå att vi alla har olika mål, drömmar och referenser. Därför tar jag åt mig när ni kallar mitt liv för tråkigt. Jag kallar inte ert liv tråkigt, för jag är ganska säker på att NI har inte tråkigt.

Ååååh

Idag har det pysslats massor! Det ska inom en framtid upp i pysselbloggen. Dock inte i dag. Scrapdraken har en CC som jag är med i. Av tio tävlingar har jag gjort bidrag till tre i alla fall :) Jag har gjort en lay-out, en korg och ett kort :) Men nu är jag trött som bara den. Och funderar över hur läkarbesöket ska gå imorgon.

Läkare

En vecka efter att jag för första gången ringde till vårdcentralen så har jag lyckats få en tid till Charlie! Imorgon klockan 15:30 ska han dit :) Men det är ju säkert bara en läkare som tittar på honom i fem minuter för att sen skicka hem oss med eller utan en remiss till en annan läkare. Så ja, till vintern kanske vi vet? förlåt men nu gissar jag ju bara. Jag är inte arg på vårdcentralen och jag är inte arg på läkarna eller sköterskorna som jobbar där, jag vet att de har fullt upp. Men något måste ju göras. Antingen höja skatterna så att sjukvården får mer pengar eller att höja kostnaderna.
Så ja, vi får se vad som händer imorgon. Jag tvivlar ju på att ett test görs.

Tröttnar...

Det känns som att jag hela tiden måste försvara mig, eller att folk vill kolla upp att jag tänker på allt. Ni behöver inte oroa er, jag klarar det! Lita på att jag kan ta beslut, att det är rätt beslut och att jag kollat upp alla möjligheter. Jag vet att folk vill vara "behövda", men lugn, jag kommer "behöva" er någon dag, ni behöver inte oroa er. Men just nu är livet inte stressigt och jag klarar av det. Det kanske är ett annat läge imorgon, vem vet!

...

Det går inte en dag utan att jag saknar dig,
jag försöker förtränga tankarna men ibland finns de där.
Det är svårt att förstå varför du skulle gå,
ibland är det svårt att tro på den gud som tog dig ifrån mig.



Hur svårt kan det vara?

Jag blir så jäkla förbannad på det här nu! I torsdags ringde jag BVC. Hon skulle då återkomma. Men hon kunde inte återkomma förens idag och kunde idag svara på att ev allergiutredning sker via familjeläkaren. Charlie kan väl knappast vara den första som det misstänkts allergi på som hon haft? Borde hon inte veta sedan tidigare att det ska vidare till familjeläkaren? Och skulle kunna sagt det i torsdags så jag kunde ringt till dem med en gång och faktiskt kanske fått en tid?! Men nej då. Så nu kan jag ringa till "rätt" först imorgon och de kommer ju säga att man kan vänta. Skitbra!
Jag är väldigt röd (politiskt) och tycker att sjukvård ska vara gratis osv, men just nu skulle jag gladeligen betala bara det innebar att jag fick en tid när jag vill det. Istället ska någon sitta i telefonen och förklara för mig huruvida jag bör söka läkare eller inte. Jävla skitsystem. Det har ju alltid varit så här med just den vårdcentralen vi har nu. Blir det inte bättre snart överväger jag ett byte.

Helgen

I lördags kom ett stycke Tommy hit med en Neo. Efter lunchen bestämde vi oss för att gå till plantagen. GÅ dit, från Orrholmen. Enligt eniro ca 7 km, låter ju egentligen inte så mycket när man skriver det :P Aja, vi gick dit i alla fall, köpte blommor till balkongen. Peter cyklade hem medan Tommy, ungarna och jag gick till gruvlyckan och tog därifrån bussen tillbaka till Orrholmen.
Peter började med maten medan jag planterade. Ungarna lekte och Tommy var lat och vilade :P Efter maten så badade Neo innan han och Tommy åkte. Medan Peter körde dem kom mamma och hälsade på :)
Idag har vi varit till IKEA och köpt plastlådor och krukor. Även på IKEA mötte vi mamma, men då var även min låtsaspappa och lillasyster med. Charlie blev överlycklig som alltid :) Sen åkte vi till plantagen och köpte present till min låtsasmamma som imorgon fyller 25 (för andra gången ;)). Hon fick krusbärsbuske, hallonbuske och jordgubbsplantor så hon klarar sig nog nästa sommar ;).
Efter det åkte vi till svärmor och svärfar för att hämta saker som ska uppåt i landet med Peter. Efter det åkte vi till min pappa och min unga styvmamma då ;) Där hade Charlie det jättekul med att sortera stenarna från grusgången :P Han tyckte väl att morfar skulle ha något att göra :P Det bjöds även på årets första grillat! :) Mums!
Nu är vi hemma sedan några timmar tillbaka, jag har skrivit VFU-uppgiften och ska nu gå och lägga mig! :) Natti!

Oj oj oj...

Oj oj oj hör jag dagarna i ända. Charlie säger det om allt ;) Nya frasen så att säga ;)
Idag var sista dagen på VFUn. Nu ska jag läsa i ett helt år utan att ha mer VFU. Det har varit helt underbara veckor och jag kommer sakna eleverna jättemycket!

Jag har suttit och pysslat nu. Det blidde en LO om Charlie (skräll, måste köpa ett album snart) och sen ett kort :) Alla som fyller år i maj har jag nu gjort kort till :) Så nu är det bara att gå över till de fyra styckna som fyller i juni ;) Det är bäst för dem om de tycker om glitter för jag är inne i en glitterperiod :D

Jag är inte glad på Charlies BVC-sköterska nu. Hon återkom aldrig som hon lovade så jag ringde idag. "Fredagen den 13:e är vi på BVC iväg på utbildning" hör jag då på telefonsvararen. Kunde hon inte sagt det när hon pratade med mig igår? Nu ska jag fundera över det här hela helgen. Idag var jag i och för sig jag och Charlie ute lite utan att han blev täppt, men det var ju iofs en bussresa till stan och en promenad hem. Och på promenaden hem började han snörvla sig, så jag vet inte vad jag ska tro... Vi ska väl vara ute ganska mycket imorgon så vi får se vad som händer. Självklart går vi ju in om det verkar besvärande för honom men det är ju otroligt tråkigt att sitta inne också.

usch...

Charlie har haft lite "mindre" problem med t. ex rinnande näsa men inte så jag tänkt så mycket på det. Men sen "pep" han i andningen när han sov så idag ringde jag BVC. Men allt går ju så snabbt då, helt otroligt. Det enda jag förstod var att hon hade dåligt med tid och skulle återkomma. Så ja, lagom till juli kanske.
Idag var vi till Orrleken och vi hinner vara där i ca 15 minuter innan jag hör hur han är "tjock" i näsan/halsen. Men det finns ingen förkyldning som skulle kunna vara orsaken. Så jag hoppas vi snart får tid till ett prick test. Funderar på om det är pollenallergi.

...

Ibland oroar jag mig för dig, men vet inte hur jag ska hjälpa dig, antar att detta är sättet
du försöker hitta dig själv på. Hoppas bara inte du tappar bort något.

Ojojoj!

Idag har varit en annorlunda dag. Charlie ville upp tidigt i morse och tydligen vägrade jag att gå upp (jag har inget minne av det men säger Peter det så) så Peter fick gå upp. Hela tiden hade Peter försökt få honom att somna om men till ingen nytta. Sen när jag väl kommer upp är det dags för Peter att åka. Fem minuter senare slocknar Charlie i soffan. Happ! Där låg han en timme innan han började korva runt och jag sa då att han kunde få komma och kramas. Det ledde till en timme i den här sovställningen (jag såg på gilmore girls så det var inte så jobbigt för mig):

kortet är taget med webcamen. Sen vaknade han till igen men somnade om på min arm. Han sov sammanlagt 2½-3 timmar. Ett tag var jag orolig att han skulle vara sjuk. Sen kom Peter hem. Vi hjälptes åt att tvätta och diska innan det var dags för mat. Efter maten gick vi till Orrleken och lekte i 1½ timme innan det var dags för sängen :D

Fullt upp!

Idag har vi gjort massor! Först var vi till staden för jag behövde köpa "tape runner", vilket betyder en plastgrej med dubbelhäftande tejp i. Så istället för att ta tejp, klippa till och dra bort skyddsplasten så drar man bara med platsgrejjen.

(Det är en annan jag har, men så ni förstår ;) )
Sen slank det ju ned lite annat inne på panduro, t. ex "glitterlim" från Distress, Stickles heter det :) Har nu insett att man kan använda glitter. Jag hade en sen tidigare och den är det vita korn i, den jag köpte nu är det silvriga korn i :) Sen köpte jag även skum-bokstäver som kan vara bra att ha :)

Då var det idag någon "kalas" så jag fick en fjärill också :) Peter vill att den ska bo i en blomma, men jag tror jag kan hitta användning för den någon annanstans också :) På Game hittade Peter två spel, kostade 98 kr, för båda :D Sen köpte vi skor till Charlie innan vi åt lunch. Sen fortsatte vi men hittade inte så mycket mer :) Charlie fick träffa Byggare Bob, blomster Fiffi och Pippi Långstrump.

Vi gick hem och hade tänkt att åka till min pappa, men de hade fullt upp med ett överaskningskalas så det får bli en annan dag. Så då åkte vi till Ikea och sen Peters föräldrar istället :) Väl hemma fick Charlie sova och sen kom en kompis hit och tölade lite :) En nyfunnen vänskap i och med resan till Polen :)

Nu är det nog strax dags för sängen :)

Dagis hit, och dagis dit...

... Förskola heter det! Enligt wikipedia (som inte alltid är en tillförlitlig källa) så blev det förskola 1998 i samband med att förskolan nu börjar regleras av en läroplan, Lpfö98. Detta kanske ni tycker inte betyder så mycket, men jag blir rent ut sagt trött på människor som inte ens försöker säga förskola. Okej att det tar ett tag att träna bort, men man kan väl för fan försöka eller? När Charlie började på förskolan så sa jag "dagis", men det kändes så dumt att säga de inför hans lärare (som ju faktiskt utbildat sig till förskollärare, inte "dagisfröken") och därmed började jag träna bort det. Idag blir det kanske fel en gång i veckan och då rättar jag mig. Detta tycker jag är extra viktigt så Charlie får med sig det rätta namnet.

"Jamen det är mycket enklare för barnen att säga dagis istället för förskola". Okej, vad gör det om de inte kan uttala ordet helt på något år? Ska vi ta bort alla lite krångliga ord att uttala så barnen kan prata med en gång?

Jag tycker att när man säger dagis så säger man i princip att det är en byggnad där de samlar ihop alla barn som sen får springa vind för våg. Helt utan pedagogik. Riktigt så fungerar det ju inte. Självklart är det mycket lek på en förskola, sur skulle jag vara annars, men det finns ju styrda moment som är pedagogiska. Sen dessutom är ju oftast leksakerna på förskolan pedagogiska. På Charlies förskola t. ex har de haft tema med bokstäver. Charlie kanske inte har hjälp utav det, men de som är 4-5 år behöver ju det. Sen tycker Charlie om pysslet istället ;)

När jag tänker ordet dagis får jag inte upp bilden jag får upp när jag tänker förskola. Charlie lär sig så brutalt mycket på förskola, det är t. ex där många nya ord kommer. De har hört honom säga ord som varesig Peter eller jag hört. Det är antagligen de som lärt honom kroppsdelar då han kan några vi inte försökt lära honom osv.

Jaja, nu har jag fått spotta lite. Jag är bara så trött på folk som inte ens försöker säga rätt. Det är ju som att ständigt kalla någon som heter Anna för Sofie. Snällt eller?

Svårt...

Det är svårt att komma tillbaka till verkligheten samtidigt som jag ska försöka processera allt jag var med om i Polen. Jag har sett väskor tillhörande tvååringar som antagligen inte levde många timmar på lägret. Jag har varit i en skogsdunge som är så mycket mer. Det är från första början en judisk begravningsplats men blev senare en plats där ett av alla massmord mot judar begicks. Jag har besökt en skolan (utanför skolan iaf) där man under kriget utbildade mördare, jag har sett skjutbanan där de bedömdes med levande objekt.
Ni som inte var med kommer aldrig förstå. Inte ens jag gör det! Jag förstår inte hur jag känner eller tänker, så hur ska någon annan kunna göra det? Sen finns ytterligare svårighet, vem fan vill prata med mig om det här? Alla vet (hoppas jag) att förintelsen ägt rum, och att det var otroligt dumt. Men det är ingen som vill höra mig prata om detaljer. För så mycket vill vi inte veta. På samma sätt som ingen vill veta att Sverige inte var så neutralt som vi vill säga.
Det känns som jag får frågan: "Hade du en bra resa?" och alla vill att jag ska svara: "jodå" och sen sluta där. Det kan jag också förstå, men det är bara så jobbigt att försöka klara av alla tankar själv. Samtidigt som man är i skolan 35 timmar per vecka.

Trött...

Onsdagar är en lååång dag. Och idag bestod den av ett ganska energikrävande moment, nämligen att sätta sig in i en kursplan till den nya läroplanen. Jag och min handledare hade svenska tillsammans med en grupp andra lärare (man fick välja ämne). Att sitta och läsa på ett så faktaspäckat språk gör en helt slut i huvudet. Nu förstår man varför en elev som precis läst en krävande bok väljer att läsa en lättare bok. För att lustläsa!
Jag har läst en bok på praktiken om LUS, läsutvecklingsschema. Det är ett schema som används för att se hur långt ett barn kommit med läsningen. T. ex vid åk 3 ska man ha kommit till LUS 15, vilket betyder " Läser flytande och obehindrat, t ex kapitelböcker, med god förståelse. Föredrar att läsa tyst". LUS 1, dvs steg ett är att barnet läser (dvs känner igen/ser) sitt namn och kan skriva det (dvs avbilda) det. Man tänker ju inte riktigt på att det är steg ett i läsningen, men det är det ju. De ser inte bokstäverna, utan när de "skriver" sitt namn är det som små tecken eller något de gör. Men det är ju inkörsporten! Sen läste jag även att när de kommer till ett visst steg i trappan så slutar de "känna igen" ord så som de gör i början utan de börjar ljuda, och när de läst sig ljuda så gör de under en period det till alla ord, inklusive de som de vet vilka det är genom att se på dem. Kan ju vara bra att veta att det är ett steg i utvecklingen så man inte tror eleven är sämre än den är.
Jaja, imorgon är det torsdag och på fredag ska jag vara utklädd när jag går till VFU:n. Det jobbiga är ju att jag måste åka buss så ;) 
Läser flytande och obehindrat, t ex kapitelböcker, med god förståelse.
Föredrar att läsa tyst

Världen ur ett barns ögon

Idag var j<g tillbaka på praktiken och i samlingen räcker en kille upp handen och vill berätta om något. Då säger han:
- Imorse lyssnade jag på radion och då berättade de om någon "bin labadon" eller vad han nu hette. Dom har typ letat efter honom i flera år för han körde flygplan in i hus. Men nu är han skjuten i alla fall.
För någon som är nio år är det en klockren förklaring. Jag är imponerad över att någon som bara är nio vet så pass mycket, men det var skönt att "släppas in" i hans tankebanor och få lite mer förståelse.

RSS 2.0