Svarttusch

Har nu bytt plattform. Blogg.se har varit ett "bra" ställe i några år nu, men det är dags att hitta en plattform där man kan mobilblogga. Därför finns jag numera på wordpress. En fin grejj där är att jag kan välja att lösenordsskydda bara enstaka inlägg ;D Sooo, meet me there!

HÄR ÄR JAG!

Tiden och dagarna går men jag märker det inte mer än att jag tvingas betala räkningar med jämna mellanrum. Känns som jag lever i ett "paus"läge. Jag tar mig inte frammåt och inte bakåt, jag bara finns. Jag säger inte att det är negativt, men jag undrar vart tiden tagit vägen. Över fyra månader har gått sen den andra juni, vad har hänt sen dess? Otroligt mkt egentligen, jag har hunnit flytta t. ex. Men som vanligt är allt halvfärdigt med mig, finns fortfarande kartonger att gå igenom. Fattas fortfarande minst två lampor. Jag har inte ens mjöl! Allt är halvfärdigt. Jag förbannade dig för det men saken är den att jag behöver någon som sparkar igång mig. Minuter, timmar, dagar och månader går, men det märks inte. Jag vaknar, jag somnar och så var ännu en dag bortslösad.

Hämtade Charlie på förskolan och satte kurs mot Nöjesfabriken och leklandet. Det var bra att välja en helt vanlig "torsdag" även om det var barnbidragsdagen ;D Det var inte så mycket folk och ingen kö eller så :) Charlie älskade att åka rutchkanorna, vissa var från tre och fem år, men han fick åka dem i alla fall fast i mitt knä. I en var det sånna gupp att jag lättade och flög lite. Jag tänkte att nu går det åt helvete nu blir han jätteledsen. Nej då, "Mamma åka igen!" var frasen ;D

Att fika var också helt okej, tycker dock det är lite synd att man inte kan ha med egen mat eller dricka, blir ju så jävulskt dyrt. Men men, smällar man får ta :) Vi hade i alla fall jättetrevlig även om jag var tröttare än Charlie efteråt :P

Sen gick vi tillbaka till Orrholmen till hans pappa. Charlie ville ganska fort att jag skulle gå så jag gjorde det. Han verkar ha fått kläm på att det bara är mamma eller bara pappa och han vet rutinen. Det är ju bra det i alla fall :) Det är bra att P är på min sida att det ska inte vara "Mamma Malin", utan det räcker gott med Mamma. Det är väl ingen stor grej egentligen, men det låter som jag är hans bonusmamma liksom.

Åkte bussen till torget och mötte Tommy på torget. Inbjöd mig själv att gå ut med hunden med honom och sen drog vi till Willys så jag kunde handla inför idag. Jag ska lyxa till det idag med tacogratäng (efter recept av Karin i studiegruppen), god sallad och grekiskt bröd till som jag ska baka själv (från en mjölmixpåse iofs men ändå). Ska testa detta recept och se om det duger att bjuda min bror på, han hjälpte ju mig att flytta och jag skulle bjuda på mat för det och det har aldrig blivit av :P

Idag blir det alltså att laga mat, baka bröd, städa, diska och försöka plugga lite. Har redan pluggat ganska bra så det ska nog lösa sig :)

Den dagen jag träffar någon ska han tycka om mig för den jag är, inte den jag kan vara eller kan bli. Ingen kille är värd att förändra sig för...

Nu ska jag snart ned och hämta Charlie. Ska bli såååå kul på leklandet, ska komma ihåg att köpa batterier till kameran :D Vet inte vem som ser mest fram emot det, jag eller Charlie ;D Antagligen jag ;D Är det väldigt kul för både mig och Charlie kanske det blir läge att köpa ett tio kort (då kostar det 99,50 per gång istället för 120),men ja, det märks :D

Nu ska jag ta och läsa ut boken och sen ska jag hämta min plutt på förskolan. Då ska vi till leklandet innan han ska till sin far :) Måste ju ha lite roligt med mamma också eller hur? :D

För hela världen är du bara någon,
men för någon är du hela världen.

Charlie är hela min värld för tillfället, eller ja han kommer alltid att vara. Jag kan aldrig ångra allt som hänt för jag fick den rikaste belöningen av dem alla. Och trots allt som hänt kan jag se tillbaka på fem år som innehåller glada minnen. Men Charlie är den största belöningen. Som jag sagt tidigare, han har förmågan att beröra alla människor han träffar. Jag har svårt att förstå hur jag belönats med en sån skatt, men jag är lycklig över det varje dag. Han är min största skatt och hans leende gör värt att gå över vatten och genom eld.

Ikea leder till att man måste möblera om, bara så ni vet :P I nuläget behöver jag flytta på två garderober för att det ska se bra ut ;D Annars måste jag ha en takplafond i hallen och det är det fulaste jag vet! Så ja, nu vet ni det ;D Och garderoberna ska in i "sovrummet" ;D

Ser på värsta pojkvänsakademien eller vad det heter på Trean. Va fan, där sitter en gäng fina tjejer som vill "förändra" sin pojkvän så de blir lyckliga typ. Jag gissar att de alla med jämna mellanrum känner sig värdelösa osv. Det är enkelt, dumpa dövikten, du blir lätt lyckligare utan en pojkvän som är otrogen.

Nu har jag tvättat, toppen :D Haft Annie här på kaffe också och snart ska jag in till stan och ge pernilla pengar innan det är dags att hämta plutten :D

Har insett att jag mår jävligt bra nu, bättre än jag gjort på hela sommaren, eller ja på väldigt länge. NU mår jag äntligen bra, sen kan man ju säkert må bättre än såhär också, men vi behöver väl inte ha för stora krav eller? ;)

Det kan man lugnt säga, Charlie har vissa favoriter på förskolan. Han gillar alla som går där men den är fyra som det ständigt pratas om och som får kramar när de kommer :) Idag mötte vi den enas mamma när vi var påväg in. Det blev genast en väldig fart på Charlie! Ojojoj vad snabbt det gick. När jag sen gick så mötte jag en mamma med sina två barn som är två av Charlies "favoriter", de såg snabbt att det var ju "Mamma Charlie" och det blev fart på dem med ;D

Nu ska jag snart tvätta, hann inte med allt häromdagen ;D

Som en kniv i hjärtat känns det, men visste ju att det var så ändå... Men det är inte mitt problem ändå. bara att bita ihop att gå vidare. En dag får jag också uppdatera min civilstatus på Facebook.

Var ändå hyffsat taggad att sätta igång med pluggandet idag när jag kom hem. Insåg dock ganska fort att jag har feber så jag skiter i det idag. Ska snart ned och hämta min plutt och idag kommer min mamma också :) Det finns väl inte så mycket mer att säga ändå. Eller jo, är ganska stolt över Charlie. Det är en sak att kunna "kopiera" det som jag säger, han härmar ofta. Och igår sa jag ju att "imorgon kommer mormor". Sen frågade jag någon timme senare; "Vem kommer imorgon?", då tänkte han en stund innan han sa att det var mormor som skulle komma. Då visar han ju att han förstår det jag säger. Ja det är sånt jag är stolt över. Och hans självförtoende älskar jag! Ger man honom en komplimang så är svaret: "Jaaaa!"

Fick hem plutten idag, nu är det ett hem igen :D Har saknat honom en massa :) Han ville först inte släppa Pappa men när jag sa att mormor ska komma imorgon så gick det bra. Då vinkade han så glatt så :) Sen hjälpte han mig att laga mat. Efter maten satte jag honom med hans vattenfärger och jag scrappade lite :) Sen blev det mys i soffan med Charlie, hans pandor och hans docka :) Nu sover han så sött så :)

Imorgon kommer som sagt Charlies mormor, det ser vi båda fram emot :) Charlie älskar verkligen släkten, det är verkligen superskönt att han känner så :)

Bättre sent än aldrig skriver jag om fredagen. Det var en helt underbar helg. Gjorde mig i ordning hemma och drog sedan till Mijas kompis där de höll på att göra sig i ordning :) Lite smått förfest typ:) Efter det drog vi till den riktiga förfesten på Herrhagen (väldigt bra att ha förfesten ett kvarter från Nöjes). Drack lite väl fort så jag var duktig och ställde ifrån mig mitt rosé och drack istället tre glas vatten. Tror det var det som räddade mig från bakfylla :) Drog sedan till nöjes och hörde några skitlåtar av förbandet.

Dia psalma började spela och de började med låtarna jag kan så det var en sån underbar känsla. Jag älskar att stå på en spelning och sjunga med i låtarna. Det största var när de spelade "Hon får" och hela publiken står och sjunger med! Jag älskar verkligen att gå på spelning :D Låtarna jag älskar med Dia Psalma är deras "politiska" låtar, t. ex Tro rätt tro fel, och även de lite sorgliga t. ex Hon får och Emelie.

När spelningen var över skulle vi bege oss tillbaka till förfesten, och när vi gick där inne på nöjes så ramlade jag raklång i en trapp. Såg nog lite roligt ut. Särskilt förvånad är jag inte, det kan jag göra på ett plant golv med plana skor :P Väl ute insåg vi att klockan var kvart i två så jag valde att gå till bussen istället för att följa med upp. Ville inte riskera att missa bussen. När jag kommer in till stan hinner jag precis med en femma, då får man gå lite längre men den går förbi statoil så jag passade på att gå in o köpa lite mat :)

Det var min underbara fredag :) Har fortfarande ont i knäna, men annars var det en toppenkväll. Blir bara konfunderad över dagens ungdomar. Vi fick plats vid ett bord och där var en tjej som nog druckit för mkt och inte tillräckligt vatten så hon däckade typ. Först satt hennes kompis och tog hand om henne och så, men med bara någon låt kvar av Dia psalma så gick dem, utan kompisen som låg och sov vid bordet. Förstod inte riktigt hur man kunde göra så, men de kom tillbaka sen lagom till att vi skulle gå, hade inte varit kul att lämna henne där, vem fan vet vad som skulle kunna hända...

så vet man inte riktigt vad man ska ta sig till känner jag... Jag har låst bloggen som ni märker. Inte för att kasta någon skit utan för att alla inte behöver läsa. Borde egentligen sluta blogga och skriva dagbok istället, men det verkar som att några vill läsa ändå och det är viktigt för mig att få ur mig saker. Roar det någon så är det ju bara en bonus.

Att sitta själv med alla jävla tankar är sjukt jobbigt ibland. Men samtidigt så måste jag ju, kan inte gå vidare annars. Det är inte Peter jag tänker på, utan nu är det mig själv jag tänker på. Fick nog den finaste komplimangen jag fått på ett bra tag idag; att jag var en stark, självständig tjej med skinn på näsan. Nej det stämmer inte riktigt men det är dit jag är på väg!

Nu lever jag för två personer, mig och Charlie. Alla val jag gör baserar jag på oss två. Charlie i första rummet oftast, men så fort jag kan sätta mina behov främst utan att det påverkar Charlie negativt så gör jag det. Man vill så gärna alltid sätta barnen först och man gör också ofta det, men tänker jag bara på Charlie så blir jag en sämre mamma för att jag inte tar hand om mig själv. Charlie får mat på bordet, en varm säng att sova i, trygghet, kärlek och kläder på kroppen. Så mycket mer behöver han inte. Alla runt om mig vet att jag gör allt jag kan för Charlie och det märks på honom också. Då är det inte fel av mig att skaffa barnvakt för att kunna vara något annat än "mamma" ibland. Även om det inte händer allt för ofta eftersom P nu har honom ganska mkt på helgerna.

P ska ha honom nästa helg också (det är P som valt att ha honom sammanlagt 4 helger nu för annars skulle han vara utan C i två helger i rad), men har bett om att få ha honom till lördag morgon så jag kan få lite fredagsmys :) Får se vad han säger :) Hoppas på det i alla fall :)

Men tillbaka till ämnet då; Jag har kommit så långt att jag luskat ut vem JAG är. Plus på det! Däremot jobbar jag på att till 100% älska den personen. Eller det gör jag nog också, men jag känner att jag på något sätt måste arbeta mer med mig själv. Just nu är det till och med lite skönt att vara själv, det var ett tag sedan jag kände så. Men vet ni vad? Den gamla Malin (den som fanns för fem år sedan) tyckte också om att vara själv. Jag är på rätt väg. Jag vet att folk tror att jag "stänger dem ute", men det är verkligen inte så. När jag håller på att jobba med mig själv är det svårt att prata om det. Det här är saker jag först måste tänka på SJÄLV och sen prata med andra, när jag bearbetat det. Jag måste bilda mig en egen uppfattning annars köper jag lätt någon annans.

Jag har större delen av mitt liv haft några trivsel-kilon, inte så jättemånga kanske, men ändå tillräckligt för att man inte ska känna sig nöjd. Någonstans har jag hört att om man tar sin längd i centimeter så ska man väga runt minus 110 från det. Så jag som är 175 cm lång ska väga 65, sen får man ju tycka vad man vill om det där såklart, men för min del stämmer det. Har vägt upp till 75 kg (utan att vara gravid alltså) och då var jag verkligen inte nöjd.

Minns att jag var jättesmal en sommar, men sen gick jag upp igen. Sen blev jag gravid och även fast jag inte ville inse det själv var jag ganska stor ja... Inte om magen, utan överallt annars. Om jag stod med armarna utmed kroppen täckte överarmarna "revbenen" liksom. Hade nog kvar gravidkilona ganska länge, när charlie var runt nio månader började jag väl gå ned.

Nu i sommar har jag gått ned ännu mer, mest beroende på stressen o allt antar jag :P gick ned till 60 som ändå varit ett "mål" för mig. Jag har aldrig svält mig, bantat eller något sånt, men någonstans har jag hoppats att en dag väga 60 kg liksom. Vad händer då?

Jo jag ser mig i spegeln och inser att jag är inte nöjd nu heller. Det känns som att det enda som skiljer min kropp från en 13-årings är höfterna. Visst, magen är platt o grejjer, men va fan det är ju resten av kroppen med! Nej jag är fortfarande inte nöjd, såklart. Jag är en typisk "tonårstjej" i tanken (ja jag vet att jag inte varit tonåring på ett par år) som aldrig kommer vara nöjd. Men nu börjar kampen om att älska min kropp varesig jag väger 60 eller 120. Okej, 120 vill jag verkligen inte! Jag älskar redan min "insida" äntligen, då är det nu dags för utsidan :D

Japp, nu har jag medvind igen! Trots att jag varit sjuk i en vecka och sen nu en vecka haft "efterdyningar" så är jag sjukt positiv. Ja okej då, igår när jag kom hem typ kl halv sex var jag litte ledsen över att jag inte hade någon som lagade mat åt mig, men det är en annan femma :D Jag är inte bitter, tvärt om, de som är i min närhet får istället höra mig skratta åt eländet.

Så nu vänder det :D Nu är jag glad igen, bitterf*ttan är bortblåst :D Mitt mål har aldrig varit och kommer aldrig vara att stå i er väg, det är inte min melodi.

Usch vad farligt det är att se på program om Barn. Trodde ändå drömmen om ett barn skulle vara "lätt" att se på eftersom jag inte sitter i den sitsen själv. Jag är ganska säker på att jag kan få barn ;) Iofs kan ju träffa en kille som kanske inte kan få barn, men ja iaf. Men det är lika jobbigt iaf :P Vill ha en bebis till ;D Fast inte nu. Jag vill verkligen INTE vara den som har två barn med två olika pappor och inte lever med någon av dem. Iaf inte vid 22 års ålder. Det är väl en grejj om man är typ 30 eller nått. Men ja...

Men om några år ska jag minsan ha en bebis till :D Helst två, men det kan man inte bestämma :D Ska väl vara nöjd om jag får ett barn till, man vet ju aldrig vad som händer :)

Idag var jag och Charlie hemma och vilade oss hela dagen. Var egentligen en föreläsning men det kändes bättre att vila idag eftersom vi har obligatorisk redovisning imorgon, vill inte vara värre då liksom. Men imorgon blire som vanligt igen, men fredag blir nog ledig skulle jag tänka mig. Får hoppas P kommer o hämtar Charlie hyffsat tidigt för ska ju på Dia psalma o grejjer :) Det spörs väl helt enkelt :)

Lördag eller söndag ska jag tömma datorn för på måndag kommer min mamma o köper den. Bra att den får komma till ett nytt hem, där någon använder den :) Dumt att den bara står här o samlar damm ju :) Har inte startat den på tre månader så lär nog inte sakna den :D Det skrivbordet ska då sen bli min scrapbookingplats, då behöver jag inte plocka undan varje gång mer än att plocka bort saxen och skärmaskinen så Charlie inte skadar sig :) Blir kanon det :) Men nu blir det att sova tror jag, så jag orkar med morgondagen :)