Hög på livet
Någonstans i allt det här känner jag mig hög på livet, men det är väl högst tillfälligt. En kompis jag pratat med som hyffsat nyligen separerat från sin sambo sa att hon tyckte det var kul att söka lägenhet och att planera, men när hon sen väl satt ensam i lägenheten var det inte lika roligt. Det är väl något liknande som kommer hända mig. Men det ska nog lösa sig, jag har MASSA att sysselsätta mig med, t. ex mina två sommarkurser och min stora hobby! Sen har jag massa underbara vänner och familj som kommer hjälpa mig igenom det mesta! De kommer hjälpa mig att vara stark. Ensam är inte alltid stark, men med rätt stöd är man inte ensam.
De första veckorna efter "beslutet" ville jag bara deppa ihop och slets dagligen mellan tankarna "det var rätt beslut" och "det här var helt fel beslut, jag ångrar mig". Men nu har jag kommit till ro och kan se att det var ett bra beslut. Sötslisk-serien Sjunde himmelen handlade om bröllop en gång och då sa prästen (Camden eller vad han nu heter) att i hans och hans frus vigselring står "Du tar fram det bästa i mig". Det fick mig att tänka, vi tar inte fram det bästa i varandra, för jag är 100% säker på att vi har bättre sidor än att vara smågriniga på varandra hela tiden.
Så ja, jag har äntligen kommit till ro med beslutet, även om jag inte ens påbörjat att "gå vidare". Det är jäkligt svårt att försöka gå vidare när man bor ihop, det får jag ta när jag flyttat.
Kommentarer
Trackback
