Kram

Såg precis en film om barnmisshandel. Det är hemskt att kolla på, men det är antagligen bra att veta att det finns. Men efteråt var jag tvungen att ge Charlie en lång kram. För att visa att jag faktiskt ÄR hans trygghet, jag kommer aldrig slå honom eller andra kränkande saker. Men man måste ändå veta att det finns. Man bara önskar att man kunde göra något. Men vad? Det enda man kan göra är ju att ingripa om man tror det förekommer någonstans, men man kommer ju knappast åt alla på så sätt.

Men jag blir upprörd när folk frågar: "Min kompis slår sitt barn, ska jag ringa soc?", öhm, JA! Skit i om mamman eller pappan kommer bli arg, barnet kanske kan få må bra igen, det är väl viktigast?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0