Usch!

Det är ibland jobbigt att läsa historia. Just för att man hakar upp sig på olika saker. Jag tycker t. ex inte det är jobbigt att läsa om krig eller blodbad. Även om dom känns onödiga. Men när man läser om att personer fick ett mildare straff om dom "agade ihjäl" ett barn än om dom dräpte en vuxen man, det känns jobbigt. Att barn tvingades arbeta gratis och lika länge som vuxna känns heller inte helt okej.

Det finns ju inte mycket man kan göra nu... Som tur är har lagstiftningen ändrats, aga är förbjudet, barn får inte jobba förens dom är typ 15 år och då bara under sommaren. Barn får äntligen vara barn. Man ser inte längre sina barn som sin egendom. Ja, Charlie är min son, men han är sin egen person. Just nu fattar jag många beslut åt honom, vilka kläder han ska ha, om han ska ha långt eller kort hår osv, men ju äldre han blir dessto mer kommer han bestämma själv. jag kommer defitivt inte ha något att säga till om när det kommer till jobb och giftemål. Och tur är väl det!

Nej, det är jobbigt att läsa om oäkta barn som dödas av sin mamma, ägs av sin "storbonde" bara för att mamman råkade vara träl och hur barn inte fick vara barn. Det värsta är att allt av det här är inte borta... Vissa barn får inte trygghet och kärlek av sina föräldrar. Då kan man fundera på, har dom människorna fastnat i 1700-talet?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0