Svarttusch

På familjeliv diskuteras om man kan vara feminist och vara hemmafru. Självklart kan man det! Det handlar om att ha ett val. T. ex anser jag att alla som är föräldralediga, varesig det gäller mannen eller kvinnan, ska få undansparat till pensionen. för alltså, tar man ut fem dagar i veckan så kan man vara ledig i 48 veckor. Och då räknar dom sedan att man ska ta ut 4-5 veckors semester. Alltså borta från jobbet 1 år. Om båda gör så blir det två års föräldraledighet. På ett år hinner man förlora ganska mycket pension. Säg då att man har tre barn. Då är det tre år. Ja det kostar att skaffa barn, men i mitt fall då så går jag redan miste om pension iom att jag läser på universitetet i 3½ år, sen förlorar jag 1 år på att vara mammaledig och jag tänker minsan ha ett barn till. Då förlorar jag ett år till.

Så några kronor per dag man tar ut i föräldraledigt borde sparas till pension. alternativt kan man ju spara det själv, men hur bra ser ekonomin ut när man är föräldraledig?

Att vara feminist handlar om att alla är lika mycket värda. Jag är feminist. Vi ska vara jämnlika på alla sätt som går. Det är en lång väg dit, men jag hoppas att mina barnbarn upplever det.

Men jag blir alltid missuppfattad. När jag gick i sjuan hade jag läst en artikel som sa att dom kommit på ett sätt hur kvinnor skulle få barn utan män. Jag tog upp detta som en intressant sak, MEN direkt blev jag klassad som mänshatare. Men två år senare läste alla den artikeln och tyckte det var intressant, men ingen kunde komma ihåg att jag sa det först och då blev kallas mänshatare. Och ursäkta, jag hatar inte män, jag är omringad av dom. Jag är den enda i det här hushållet som har kromosomen XX. Och tre av dom har jag ändå valt helt själv.

Något jag tycker är lite jobbigt är att min yrke är ett lågavlönat yrke. Jag kommer alltid tjäna minst av mig och Peter. Men det har jag valt själv. Jag väljer lycka framför pengar. Och det hoppas jag alla gör.