Om att vara mamma

Oj, trodde aldrig det skulle vara så mkt att tänka på som mamma. Alltså vissa saker hade man ju klart för sig. Man ska byta blöjor, ge mat, gosa, leka osv. Allt det där som är viktigt, men att man skulle fundera på om det är tillräckligt med kiss/bajs, om bajset har rätt eller fel konsistens, om han/hon får i sig nog med mat eller vatten, att man måste kolla så att han/hon andas när han/hon sover osv.

Och att lämna på dagis trodde jag aldrig skulle vara några problem, det är sex månader kvar tills vi ska börja inskola, men hallå, hur ska jag kunna lämna honom på dagis i flera timmar? Hur ska jag kunna bli något mer än bara mamma? Det är något jag måste börja jobba på. Ändå vet jag att jag kan vara utan honom i fem timmar, för det har jag varit tidigare.

Och jag ska orka komma igång igen dessutom. Jag är ganska glad över att det inte är ett jobb jag ska tillbaka till utan skolan. Det blir inte 7-16 varje dag, utan det kan bli två dagar ledigt i veckan. Iofs då ska man plugga, men man kanske inte måste lämna på dagis 8 timmar utan kanske bara 5. Och det är inte lika fysiskt jobbigt. Ja, jag kommer vara helt slut i huvudet, men kroppen kommer orka.

Ja ja, vi har varit på babycaféet idag, trevligt som alltid. Ätit lunch har vi gjort också, lite sent med när man åt frukost klockan 11 så :-P Alltså, Charlie fick ju lunch vid halv tolv, men eftersom Peter gick upp då åt vi ju frukost då. Jag har ju varit uppe sen åtta, men jag gillar inte frukost direkt på morgonen. Verkar lite som Charlie kan bli likadan för det är inte bråttom med gröten på morgonen. Man hinner i lugn och ro med att komma upp själv, byta blöja och kläder på honom, smörja in honom, sätta på kaffe till sig själv. Efter det gör jag iordning gröten, det funkar fint. Inte som när han var liiiiiten och det var bråttom bråttom. Nu har man ju dessutom klockslag till allt så man vet när han börjar bli hungrig så man behöver sällan göra mat i panik. Det är skönt. Detta är en trevlig ålder. Självklart är spädbarnstiden också en trevlig ålder, men nu är han mer nöjd, man kan "leka" med honom (dvs erbjuda leksaker och se på när han leker med dom) och så där. Han har ju aldrig varit missnöjd, men nu klarar han mer.

Nej nu ska jag slita mig från datorn. Hejdå med er.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0