Svarttusch

Jag börjar tröttna brutalt på raketer. Dom skjuts i tid och otid. Så fort dom börjar säljas. Peter och jag firade nyår i Molkom ett år, vi blev nästan skadade, och då var det inte våra raketer. Igår hade Peter sett en raket som strök vägen typ. Och förrförra nyår hade det tydligen varit samma kaos här i Skoghall som i Molkom. Så jag vette fan om jag tycker att vi vanliga svenskar ska få sköta fyrverkerier. Nu vet jag inte om jag är ute och cyklar, men det är väl vid påsk och nyår man skjuter? Skulle man inte då kunna göra så att varje ort/komun/samhälle håller i det där. Säg att jag och Peter skulle vilja se fyrverkerier. Då ger man kanske 50:- till komunen och för alla pengar komunen får köper dom raketer. Som dom sen skjuter vid en tid dom angett på en plats dom angett. Då kan alla som vill gå dit och kolla. Så vet man att det blir övervakat. Och då vet dessutom alla att nu är det pågång, då kan man ta hand om rädda barn och djur. För jag kommer inte ihåg om det var syrran eller brorsan som var rädd, men hela nyårsafton var en plåga, för dom börjar ju redan vid 18 och sen håller dom på. Sen dagen efter avfyrar dom det som blev över typ. Plus att dom testar ju ett par dagar innan... Ett par jobbiga dygn blev det ju.

För att totalt byta ämne, Alex Schulman skrev i sin blogg att det är jobbigt att vara ensam med ett barn och att han tyckte att alla ensamstående var bra osv. Håller med, till fullo. Jag kan inte säga att jag ens är i närheten av ensamstående, eftersom även den extra inkomsten räknas som underlättande, men Peter åker innan Charlie vaknat, sover borta och kommer sedan ofta hem när det är typ en halvtimme kvar innan Charlie ska sova. Det är helgen som man får avlastning på, och ja, i början var det jobbigt. Men nu har man fått in en rutin. Jag vet när jag ska diska, jag vet vilka maträtter Charlie går med på att jag tillagar (det är ju inte direkt så att man kan göra stuvade makaroner som ska röras om i tid och otid) och hur jag håller honom underhållen medan jag lagar maten han går med på. Vad jag ville få fram är tror jag, att ensamstående förtjänar en stor applåd och klapp på axeln, och jag förstår inte hur dom klarar det, men dom gör det.

Sen är Peter bra på att avlasta. Igår behövde jag byta två blöjor. Resten bytte Peter. Tidigare har vi kört med ett varannan system (inte direkt så att Peter måste avbryta duschen för att Charlie bajsat, men om vi båda sitter och leker med Charlie tar den som inte tog förra gången) men igår när det var dags för min tur sa Peter (för Charlie satt och bajsade) "-Tur att det är mammas blöja. Fast, jag kan ta den, mamma tar ju så många under veckorna". Just den där enda blöjan hade jag ju egentligen inte brytt mig om, men just att han tänker på det, och vill hjälpa till så gott han kan. Sen vill han spendera så mycket tid som möjligt med Charlie. Och man ser på Charlie att han älskar Peter. När Charlie ska äta får antingen Peter sitta med vid bordet eller så får han inte vara i köket för går Peter fram och tillbaka kan han inte koncentrera sig på maten ;-) Sen när Peter kommer hem så kan han inte komma dit fort nog (kanske för han inte är bäst på att ta sig någonstans ;-))

Så ja, detta blogginlägg är en diss till alla som är vårdslösa med fyrverkerier, och en hiss till ensamstånde mammor och ansvarstagande pappor.