Svarttusch

Var till min barnmorska förra veckan som ni kanske kommer ihåg. En grejj som etsat sig fast hos mig är hennes fråga: Varför tog det så lång tid då? Vad hon menade var, varför tog det 4 timmar från att jag var fullt öppen tills han var ute. Jag vet inte, jag har ju aldrig fött barn innan så jag vet inte om det är jättelångt eller normallångt eller så, men när man öppnar sig 8 cm på 5 timmar tycker jag det är bra ändå. Tror Giia sa något om att man räknar på ett genomsnitt att man som förstföderska tar 24 timmar på sig från att man öppnat sig 2 cm, jag tog inte ens jag var fullt öppen 12 timmar efter första känningen och Charlie var HEMMA innan det gått 1 dygn från första förvärken så jag tycker det gick ganska snabbt ändå. Vilken jävla fråga; Varför tog det så lång tid då?!

Förlåt, var bara tvungen att äntligen få ur mig det. Värre är att hon klagade över att jag inte går promenader så mycket med vagnen, för den här sommaren har ju inte varit antingen spöregn eller gassande sol?! Kul att gå ut och gå då...

Kom på en grejj jag sa på förlossningen dessutom som jag skrattar lite åt nu. Mamma läste (och läser) alltid min blogg och var jag för långsam mellan uppdateringarna så efterlyste hon mig. Därför hade jag lovat henne att vi skulle ringa när vi åkte in så hon skulle slippa oroa sig. Sen kom jag på att det är ju bättre Peter går och ringer när vi vet att vi får stanna. Sen glömdes det bort när vi väl var där. Så när Charlie är ute säger jag: "Nej vi glömde ringa till mamma, stackars henne" och barnmorskan säger då: "Tror det bara är bra för din mamma att hon slipper oroa sig". Nu vet jag ju inte vad mamma egentligen helst hade velat, men det är lite sent att ändra något nu ;-P