Dag 30: Favoritlåt
Du fördrev mig gud, från mitt hemland slets jag bort.
Här är jag en flykting och en främling men det ödet finner jag mig i.
Men du tog mitt barn, Du tar mig från min man.
Jag kan inte längre se en mening, Vad är det Du vill, vad ska jag tro
Tanken är svindlande, framför mig gapar en avgrund
Hela mitt väsen gör uppror och vill säga nej.
Frågan är väckt och nu darrar min själ inför svaret,
Att Du inte finns till, fast jag trodde på Dig
Vem skulle hjälpa mig uthärda livet härute
Vem skulle ge mig den kraften som jag måste få
vem skulle trösta mig, jag är så liten på jorden
Om du inte fanns till, ja vad gjorde jag då
Nej, Du måste finnas, Du måste, Jag lever mitt liv genom dig
Utan Dig är jag en spillra på ett mörkt o stormigt hav.
nej, Du måste finnas, Du måste, Hur kan du då överge mig
Jag vore ingenstans, jag vore ingenting om du inte fanns.
Aldrig förut har jag haft det i tal eller tanke
Det lilla ordet som skrämmer och plågar mig så
Ordet är om, om jag bett alla böner förgäves
Om du inte finns till vad ska jag göra då
Vem skulle känna min ånger och sedan förlåta
Friden i själen, ja vem skulle skänka mig den
Vem skulle så ta emot mig tillslut efter döden.
Om du inte fanns till, vem tog hand om mig sen
Nej, Du måste finnas, Du måste, jag lever mitt liv genom dig.
Utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav.
Du måste finnas, Du måste, hur kan du då överge mig
Jag vore ingenstans, jag vore ingenting om du inte fanns
Nej, Du måste finnas, Du måste, hur kan du då överge mig
Jag vore ingenstans, jag vore ingenting
om Du inte fanns
Som man kanske förstår så handlar den om Gud. Hur hon tvivlar pågrund av motgångar men den inser att han måste finnas för han får inte överge henne. Jag tycker den visar lite hur jag känner. Jag tror på Gud för jag måste få tro på något! Finns inget så finns det ingen anledning att fortsätta. Däremot, finns det en Gud och Jesus så finns det ett liv efter detta osv. Så ja, därför älskar jag den här låten (och det bör tilläggas, jag har ALDRIG sett musikalen :P)