Svarttusch

är det imorgon. För nio år sedan flög planen in i WTC och Pentagon. Jag och en kompis var på väg till bibblan när Sven kom hem. Han sa då att två plan flygit in i World Trade Center. Jag ryckte på axlarna och gick. Vad tusan är world trade center och varför skulle jag bry mig? Väl på bibblan minns jag att det stod en man och pratade med biblotikarien om det inträffade. Till Sven hade jag ju liksom bara sagt hej och hejdå. Han hann ju aldrig berätta. Men mannen på bibblan berättade, även om det inte var till mig, om antalet döda osv. Först DÅ förstod jag.

Men! Något jag minns ännu mer inträffade 2003. Den 10 september, alltså för 7 år sedan knivhöggs Anna Lindh. Det var "större" för det fanns en TV i kafeterian man kunde se på osv.

Men fortfarande fanns det något som berörde mig ytterligare. Den 11 september 2003 dog Anna Lindh av sina skador. En psykiskt sjuk man i Arvika går då och mördar en liten flicka. Jag minns hur jag kom hem från skolan och gick in i köket. Både mamma och Sven var hemma så jag sa väl ett glatt hej. Mamma hyssar mig för hon ser på tvn. Jag ställer mig då brevid och kollar. Med både jackan och skorna på mig hör jag om mordet på flickan, som jag vill minnas hette Sabrina. Det var så "nära", bara några mil hemifrån. Och Maja var vid den tiden fyra år, så det tog extra hårt.

Jag minns dessutom hur förbannad jag var veckan som följde. Anna Lindh fick sida upp och sida ned i tidningen. Sabrina fanns väl med på en sida dagen efter mordet. I wikipedias artikel om Anna Lindh-mordet nämns hon endast med denna mening:

"Strax efter mordet knivmördades en femårig flicka av en patient från psykiatriska avdelningen på Arvika sjukhus, kort efter att denna fått höra om mordet på Lindh"