Tänkt lite
Som alla vet är jag en tänkare, jag nöter och nöter på allt. Nu gäller det förlossningen. Varför tog jag ingen smärtlindring? Eller jo det finns ett bra svar på det faktiskt. Jag hade tänkt mig lustgas. När hon frågade mig om jag ville testa var det ett rungande JA hon fick till svar. Fungerade den? Nej. Skulle jag kanske bett om att få den höjd? Ja. Men den var redan på 50/50 när jag la av så jag vet inte om det hade gjort någon skillnad. Och eftersom jag redan var öppen 10 cm när vi kom in fanns det ingen möjlighet att få EDA, vilket jag ändå inte hade tagit för jag ville inte. Så vad fanns kvar? Jo bäckenbottens tjoffs. Och jag vet inte varför jag inte tog den. Och nu har jag lärt mig att bara för att man har en förlossning utan smärtlindring så finns det ingen som säger starkt jobbat. Varför skulle dom. Nu när jag tänker tillbaka var det helt idiotiskt! Om jag tagit smärtlindring kanske det hade blivit en lugnare förlossning och slutet hade kanske inte varit så jobbigt.
Så lärdommar till nästa förlossning: Jag ska ha EDA!
Pratade lite med Peters syster som också ska ha barn snart. Hon har bestämmt att dom inte ska ha besök på patienthotellet. Jag tycker det är rätt av dom att tänka på sånt innan. Jag hade också en tanke på det innan. Jag trodde heller inte jag skulle vilja ha besök. Tro inte att jag ångrar mig nu för det gör jag inte. Jag tyckte om att ha besök, men vissa vill helt enkelt inte ha det och då är det så. Det är ändå samma bebis man får se även om det är när den är 1 vecka och inte 1 dag. Men som sagt, jag tyckte om att få besök, framför allt eftersom ingen var påträngande. Alla frågade om dom fick komma och dom stannade inte länge. Det var nästan så man kände: "Jaha ska ni redan åka" och det tror jag är viktigt. Hade ju inga besök under Charlies mattider (det blev ju iofs bara så men ändå) vilket var bra för jag var inte bekväm med att amma inför folk. När vi väl hade besök när han ville ha mat gick jag in till sovrummet. Tror det var bra både för mig och honom att få lugn och ro.
Men till nästa barn ser planen ut såhär: Patinethotellet tills amningen fungerar, dom enda besökarna är Peter och Charlie. Det för att Charlie ska få vänja sig vid att det finns en till individ. Tror det är bra för Charlie att få komma och gosa med sitt syskon några timmar och sen få åka hem och vara själv med pappa. Sen får man ta besök när man kommer hem och då försöka vara noga med att Charlie är lika intressant som bebisen.
Men detta dröjjer ju några år så kanske hinner planen ändras. Börjar ju skolan i agusti, är klar januari 2013. Sen ska man få ett jobb och allt sånt, så Charlie är nog minst 5-6 år när han blir storebror. Om inte ännu äldre. Men det ska nog gå bra. Jag var ju sju år när mattias kom och jag var överlycklig över att bli storasyster så.
På tal om det, satt och kollade på foton från när jag och Peter precis blev ihop. Gud vad stora Maja och Mattias blivit. Visste redan att dom blivit äldre, men hallå! Vart tog tiden vägen?
Nej nu ska jag ge mig. Spelar ingen roll om ni inte orkar läsa det här, var mer för min skull jag skrev :-D
Så lärdommar till nästa förlossning: Jag ska ha EDA!
Pratade lite med Peters syster som också ska ha barn snart. Hon har bestämmt att dom inte ska ha besök på patienthotellet. Jag tycker det är rätt av dom att tänka på sånt innan. Jag hade också en tanke på det innan. Jag trodde heller inte jag skulle vilja ha besök. Tro inte att jag ångrar mig nu för det gör jag inte. Jag tyckte om att ha besök, men vissa vill helt enkelt inte ha det och då är det så. Det är ändå samma bebis man får se även om det är när den är 1 vecka och inte 1 dag. Men som sagt, jag tyckte om att få besök, framför allt eftersom ingen var påträngande. Alla frågade om dom fick komma och dom stannade inte länge. Det var nästan så man kände: "Jaha ska ni redan åka" och det tror jag är viktigt. Hade ju inga besök under Charlies mattider (det blev ju iofs bara så men ändå) vilket var bra för jag var inte bekväm med att amma inför folk. När vi väl hade besök när han ville ha mat gick jag in till sovrummet. Tror det var bra både för mig och honom att få lugn och ro.
Men till nästa barn ser planen ut såhär: Patinethotellet tills amningen fungerar, dom enda besökarna är Peter och Charlie. Det för att Charlie ska få vänja sig vid att det finns en till individ. Tror det är bra för Charlie att få komma och gosa med sitt syskon några timmar och sen få åka hem och vara själv med pappa. Sen får man ta besök när man kommer hem och då försöka vara noga med att Charlie är lika intressant som bebisen.
Men detta dröjjer ju några år så kanske hinner planen ändras. Börjar ju skolan i agusti, är klar januari 2013. Sen ska man få ett jobb och allt sånt, så Charlie är nog minst 5-6 år när han blir storebror. Om inte ännu äldre. Men det ska nog gå bra. Jag var ju sju år när mattias kom och jag var överlycklig över att bli storasyster så.
På tal om det, satt och kollade på foton från när jag och Peter precis blev ihop. Gud vad stora Maja och Mattias blivit. Visste redan att dom blivit äldre, men hallå! Vart tog tiden vägen?
Nej nu ska jag ge mig. Spelar ingen roll om ni inte orkar läsa det här, var mer för min skull jag skrev :-D
Kommentarer
Trackback
